Mathildas Hundar

2016-10-05
09:42:01

Game-plan
Okej, anledningen till att Amira sticker är för att hon triggas av rörelse. Hon är reaktiv och har noll impulskontroll. Hon tänker inte igenom sitt beslut utan hon bara agerar i dessa situationer. Hon vet mycket väl att hon gör fel och det hjälper inte att jag blir förbannad på henne. Det hindrar henne inte ifrån att göra det igen. Hon springer bara ännu snabbare nästa gång och det tar ännu längre tid innan jag får tag i henne. Jag måste bemöta problemet annorlunda, för detta fungerar uppenbarligen inte.
 
Jag fick en tankeställare när en god vän sa något i stil med att: Linan hindrar henne fysiskt från att sticka iväg, men rent psykiskt så har du ju redan misslyckats när hon försöker sticka.
 
Min spontana tanke har varit att träna ännu mer impulskontroll och utmana henne med de störningar hon tycker är svårt. Men det är inte riktigt rätt väg att gå... Jag kan inte gång på gång utsätta henne för situationer som hon inte klarar av. Det blir bara fler och fler misslyckanden. Det spelar ingen roll att jag tycker att hon borde klara av att en hund kallas in brevid oss, för sanningen är att hon inte gör det och det måste jag inse. I framtiden så kommer hon klara av det. Men idag så kan hon inte det och då är det oschysst av mig att utsätta henne för det.
 
Amira har sån stor förväntan på träning så att hon nästan kokar inombords och när hon utsätts för en svår störning i detta läge, så klarar hon inte av att hantera sina känslor, utan då exploderar hon. Jag kan inte förvänta mig att hon ska reda ut detta på egen hand utan jag måste hjälpa henne. Vi är ett team och jag måste vägleda henne rätt.
 
Så planen är att nu under en period undvika alla stökiga miljöer för att bryta beteendet och slippa onödiga konflikter. När jag tränar själv kommer jag välja att träna i lugna miljöer som jag vet att hon klarar av men problemet dyker oftast upp när jag tränar med andra. Så jag kommer be alla träningskompisar om att inte göra några fartmoment i närheten av oss och jag kommer medvetet att söka mig till lugnare platser. Jag kommer att gå undan en bit och hålla så stort avstånd så att jag vet att hon klarar av det.
 
Det kommer komma tillfällen där jag inte kan undvika svåra störningar och då kommer jag ta chansen till att bara träna på det. Att hon ska orka vara lugn trots störning. Jag kommer belöna varje tillfälle som hon söker kontakt med mig och jag kommer att hjälpa henne genom att lugnt sätta mig ner och klappa på henne. Men ren lydnadsträning kommer jag bara att träna på när jag känner att vi har alla förutsättningar för att lyckas.
 
Stort fokus kommer att ligga på att hitta rätt aktivitetsnivå där hon är lugn och balanserad samtidigt som hon är motiverad till att arbeta aktivt. Just nu ligger hon i för hög aktivitetsnivå och hon orkar inte hålla fokus eftersom att känslorna bubblar inom henne och det visar sig bland annat genom skall. Svårigheten är att om jag har henne i för låg aktivitetsnivå och belönar för mycket med godis så är det inte värt att arbeta enligt Amira. Så jag måste hitta en balans mellan dessa två.
 
Jag måste även ändra på mitt eget sätt att vara. För att hon ska vara lugn och fokuserad så måste även jag vara det. Jag ska se till att rannsaka våra rutiner och ta bort alla faktorer som kan bidra till stress. Redan när jag tar ut henne ur bilen så ska jag se till att vara lugn även om jag är stressad och sen till träningen. Allt runt omkring träningen ska vara lugnt utan stress. Hon ska ligga och vila i pauserna, inget skällande på andra som tränar. Märker jag att hon har svårt att komma ner i varv, så får jag lov att avbryta träning och kanske ta en lugn promenad.
 
Träningen ska inte börja förrän jag känner att vi båda är i balans. När det är träning så ska det vara 100 % fokus från oss båda. Korta träningspass där jag är tydlig med när det är paus eller träning. Jag ska se till att hitta en balans mellan lugn och fart. Jag ska belöna mycket med godis, men även låta henne pysa ur all energi genom att belöna med leksak. Jag ska komma ihåg att hon ska söka upp mig för arbete och undvika att tjata på henne. Rikta all hennes energin på rätt saker och se till att det är absolut koncentration på uppgiften här och nu. Jag ska hitta tillbaka till den där härliga känslan då allt bara flyter på och se till att hålla kvar den. Fortsätta stärka samarbetet mellan oss och bygga på med fler goda erfarenheter att lägga i ryggsäcken. Det allt handlar om är egentligen att hitta vägen in till den berömda bubblan. För när vi är där, då känns ingenting omöjligt.
 
 

Kommentar:
#1: Tove Malm

Hej, tack för kloka tankar! Din beskrivning av Amira låter precis som Hedda (Izzievalp, 18 månader snart)! Mvh Tove

2016-10-06 @ 11:07:34
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: