Mathildas Hundar

Just nu kör jag en liten kampanj på fritt följ. Det är en så stor del utav lydnaden och ändå känns det som att vi har arbetat minst med den delen. Jag vet att det inte är sant eftersom att vi under hela hennes första år har tränat på massor av grunder som även kommer till nytta nu i denna träning. Nu gäller det bara att sätta ihop allt. Jag kommer att varva med att vissa pass bara träna på uthålligheten och attityden genom att använda samma tänk från följa john övningen. Jag går och hon har ansvaret att söka upp mig, men skillnaden är att när hon är i position så kommenderar jag fot och då är det de som gäller. Om hon tappar position och strosar iväg så kommer jag vara lite tuffare på henne och snuva henne på belöningen. Lite mera ajabajja och retas med henne. Ville verkligen inte du ha din belöning?

 

Parallellt med detta så kommer jag fokusera lite mer på detaljer och kedja ihop ett kort fritt följ med starter, stopp, vänstersvängar och högersvängar. I vänstersvängarna så kommer jag ibland att behöva hjälpa henne och styra med handen så att hon förstår vad som förväntas. Jag tänker mig att jag kedjar ihop 3-5 delar t.ex. Start, raksträcka, vänstersväng belöning. Start, raksträcka, högersväng belöning. Start, raksträcka, halt, start, belöning.

 

 

Jag har sedan tidigare lärt in sitt, ligg och stå under gång var för sig och nu har vi kommit så pass långt att det är dags att hon lär sig att skilja på dem. Hon chansar ganska ofta och väljer helst ligg som för tillfället är det skiftet som är mest värdeladdat. Jag kommer att fortsätta ha henne framför mig och backa bakåt medan vi tränar. Det är en så pass tydlig signal för henne så hon vet vad som förväntas av henne. Jag kommer att vid varje pass blanda mellan sitt, ligg och stå hejvilt, om hon gör fel så gör vi bara om och om hon gör rätt så får hon sin belöning. Jag har successivt arbetat bort alla handhjälper och jag vill att hon bara lyssnar på mitt kommando. Jag har även bestämt mig för att döpa om kommandot ligg till lägg. Ligg och sitt kan låta väldigt lika, även om jag har tänkt att sitt ska sägas med ett ljust tonläge och ligg med ett mörkt tonläge så blir det mycket enklare och tydligare att säga lägg. Så så får det bli! Stå har jag sedan tidigare döpt till frys eftersom att jag inte vill att det ska förväxlas med sitt. Stackars Florian har nog 6 st kommandon som börjar på S och han har lite jobbigt att skilja på dem.

 

Vi fortsätter att arbeta med stadgan. Det som jag har upptäckt under tiden vi tränat är att hon har lättare för att vara still när vi har ögonkontakt än när jag står vänd bortåt eller går bortåt eftersom hon inte har ögonkontakt med mig. Jag tror att hon inte riktigt känner att hon har en uppgift när vi inte har ögonkontakt. Likaså klurar jag lite på om hon verkligen ska ligga i en högaktivitetsnivå. Hon har blivit lite väl taggad av att få springa på sin leksak efter varje gång. Jag vill ändå att hon ska ligga lugnt men med belöningen i tanke hela tiden. Jag kommer att testa mig fram lite och se vad som funkar bäst. Jag kommer att prova att belöna oftare med godis för att få henne lugnare, hjälpa henne med omvänt lockande för att få henne fokuserad på mig och träna mer på att hon ska vara still även om jag står vänd bortåt. Vi arbetar fortfarande med korta tidsintervaller, inte längre än 30 sek per gång. Om hon reser sig upp så kommer jag att reta henne och snuva henne på belöningen.

 

Florian har haft en liten träningsvila efter en intensiv träningsperiod och kommer att få ha det lite lugnare tills nästa tävling närmar sig. Med det sagt så uteblir inte träningen helt utan vi fortsätter att underhålla vissa delar.

 

Varje tillfälle som ges använder vi till att träningstävla. Vi nöter ingångar på plan med fin attityd och kedjar ihop vissa moment. Jag kommer även träna med rallylydnadsskyltar eftersom att han förknippar dem så starkt med tävling så är det perfekt att utnyttja.

 

Vi fortsätter att träna på att mitt kommando stå/ligg ska kunna bryta igenom alla situationer. Jag utnyttjar promenader där han inte har träning i tanken och i träningssammanhang så tränar jag med störningar som är tänkt att få honom att tappa lite fokus.

 

Platsliggningen funkar peppar peppar väldigt bra numera. Jag har använt mig utav en extern belöning för att få upp hans förväntan och det har fungerat bra. Men om han inte har belöningen i tanke då blir det genast svårare. Så nästa steg i vår träning är att träna just på de. Jag vill att han ska tro att det inte ligger en belöning ute så att jag kan överraska honom genom att skicka honom på den, för att bevisa att joo belöningen finns alltid där, även fast du inte vet om det. Som första steg så kommer jag lägga ut belöningen tillsammans med honom och sedan träna på lite andra saker så att han glömmer bort belöning lite och då köra en platsliggning. Därefter kommer jag lägga belöning väldigt långt bort ifrån stället där vi lägger plats, så att han även där glömmer bort belöningen lite. Och sen kommer jag även att placera ut belöning ensam utan att han ser det.

 

Nu under sommaren när jag har lite mer tid över så kommer jag även att lägga lite mer krut på viltspårsträning. Viltspår är verkligen Sveas paradnummer och hon har precis tagit sin första etta i öppenklass. Så nu gäller det att ta två till första pris för att få viltspårschampionatet. Vi fortsätter att träna på men jag måste komma ihåg att uppmuntra henne under hela spåret, allra helst i svårigheterna när jag ser att hon har det lite jobbigt.

 

Amira har gått ett godkänt anlagsprov och vi siktar mot öppenklassen nu. Vi behöver träna lite mer innan vi är där. Stundtals spårar hon jättefint men poletten har nog inte riktigt trillat ner ännu och hon behöver mer stöd och peppning från mig för att hon verkligen ska förstå vad hon ska göra. Jag har fått många goda råd från Desireé, så nu vet jag hur vi ska träna vidare.

 

Florian som aldrig har varit särskilt intresserad utav viltspår, har gått några spår ändå och han har varit riktigt duktig. Desireé har visat hur jag ska träna vidare med honom. Han är väldigt lyhörd och uppmärksam på mig så jag måste se till att mina uppmuntrande ord inte får motsatt verkan och stör honom istället. Så vi siktar mot att gå ett anlagsprov så småningom.

 

På söndag ska vi lägga så kallade "motivationsspår" korta, enkla spår med mycket blod med en dunderbelöning på slutet. Hundarna ska känna att dem lyckas och att dem är världsbäst på att spåra. Veckan därpå åker vi ut till Desireé igen där Svea ska gå ett öppenklass spår och dem andra ska gå varsitt träningsspår.