Mathildas Hundar

Dagen startade med inofficiell tävling i nybörjarklass, domare för dagen var Katarina Strömberg.

 

Först ut var Florian. Jag hade höga förväntningar på honom eftersom att han tävlar i den avancerade klassen så då borde nybörjarklassen inte vara några problem. Men jag vet att känslan på träningar och tävlingar den senaste tiden inte har varit på topp, då jag tycker att han har slarvat med fokuset. Vilket antagligen har att göra med att han parat två tikar i somras (vilket jag tror att jag har glömt bort att berätta för er...?)

 

Känslan både utanför och på banan var bra. Han gjorde de jag sa och jag tyckte allt flöt på bra. Men jag var ändå lite smått kritisk på oss och räknade att vi minst måste ha fått 5 minus poäng.

 

På prisutdelningen ropade dem upp oss först och vi vann med 99 poäng! Ett ynka minus poäng för att han ställde sig snett.

 

Svea var näst på tur. Jättefin känsla utanför banan, men strax innan vi skulle gå in så fick hon syn på sin familj, mamma, Ulrica och hennes hund Sven. Jag bad dem gå iväg så att hon kanske skulle kunna koncentrera sig bättre. Men det hjälpte inte.

 

Svea är en hund som ska hålla koll på flocken till 100%. Om någon saknas då ska hon leta rätt på dem. Så hon var inte kontaktbar överhuvudtaget så jag avbröt vår runda och startade inte.

 

Det var lite klumpigt av oss eftersom vi vet hur hon är, men då fick jag ändå ett kvitto på att hon bör träna på att vara ensam i nya miljöer.

 

Tanten Cleo var överdrivet taggad på att tävla. Jag hade en lycklig gummiboll till hund. Vid sitt, stå så satt hon sig väldigt fint och när jag visade att hon skulle stå så tog hon världens skutt fram och började busa.

 

Jag skrattade och fortsatt att gå mot spiralen. Där tar hon sats (som den agilityhund hon är) och hoppar över skylten. Jag fortsätter att skratta och försöker att gå spiralen med en studsande gummiboll i snöret som mitt i ett glädje skutt landar på en kona. Japp och på dem två skyltarna rök 25 poäng.

 

Resten av banan flöt på fint och något sådär kontrollerat. 72 poäng blev det och med kommentaren. Mjukt och trevligt. Även gamla hundar kan.

 

KM banan var en bana där följsamheten satts på prov. Det var en bana byggd på endast tempoväxlingar, snurrar och svängar. Större delen av banan utfördes i snabbt tempo.

 

Jag startade med Cleo och Florian och tänkte att den här banan kommer hundarna tycka är lattjolajbans! Och visst gjorde dem de. När jag och Florian tränade utanför banan så hoppade han upp och skulle ge mig en puss vilket resulterade i en blåtira dagen efter.

 

Men vad gör väl det?

 

Florian vann med 100 poäng och blev våran klubbs första mästare i rallylydnad!

 

Tanten Cleo kom fyra med 94 poäng.